Mats Waltré

Kvinnan vid havet

Kvinnan vid havet ...
vintertärigt nästlad
svept under
underbara förundran
oceaner av gemensamma territorier
mina fingertoppar över ditt nyckelben


en rullande mjuk efterdyning
sveper omkring sig
smeker mig med dina ögon
ditt leende, din hud


det finns så mycket att älska
det finns så mycket tid att älska
det finns ingen tid
ingen tid

Diktsamling "Bara ljus"