Mats Waltré

Stillhetens rörelse

silverklockorna fläktar varsamt
och tacksamhet följer andningen ut
en sammetspensel smeker min hud
vandrar så mjukt över och åter


där går en dans över sommarsjöar
lekande och lätt med balsam i blicken
och kupade händer lyfter svalor
vajar så rytmiskt mot skyn
och himmelen faller stilla i famn
omgärdar och visar och vaktar

Diktsvit "inte bara stenarna - utan den ljusa sanden också"