Mats Waltré

Doftande rosor

i början var inget
och sedan kom ett helt
det var det nya
det dramatiskt mirakulösa
att förstora inget
och de gifte sig till ett
både det som var och det som kom
och skapelsevisan klingade
det som var och det som är
förvandlas till är, blir det nya är
det är som alltid bara måste vara är
det som var och det som är
det blir och blir och blir
o Leonardo, kaninerna blir fler
och guldgula rosor slår ut
och allt sker samtidigt
i rummet utanför tiden
förvandlingens ögonblick
i slutet transcendentalt
och övergår exakt
i det ofångbara
i skönheten själv

Diktsamling "Bara ljus"