Mats Waltré

Ord och onda frön


månen går i moln och den lyser så skönt emellan
de ljusgråa molnen nedanom förstärker allt
och detta är min natt, den första natten i min början
fotogenlyktan och kyrktornet och gatans lyktor bjuder
en fasad, en fond så enkelt hälsande mig
var är du min okända vän, säg mig var är jag


under år har jag varit hård och sårat, hårdast de jag älskar
och jag skördar de ondaste frön jag har sått, jag sår
oärligheten främst, letargin och skärskådande tankar
även över de många som har velat mig väl
och jag dansar vilt till min egen ungerska musik
frågor och rus, felor och glittrande ögon


månen går i moln och den lyser så hoppfullt emellan

Diktsvit "inte bara stenarna - utan den ljusa sanden också"