jag såg bron och asplöv virvlade över mina ben
med mod och oro gick jag fram för att nå
men när foten skulle beträda darrade bron
och vid nästa steg befann jag mig inte där
det var ingen bro, det var en okänd trakt
med levande ovisshet i friska vita liljor
det var inga nejder, det var ett tomrum utan rum
så tyst att den svagaste viskningen hörde sig för
… anar du att du går när du lär dig att gå
på vägen över marker som inga ögon ser
… anar du vilken mylla det är som blir
på vägen över vatten som inga fötter bär
Diktsvit "inte bara stenarna - utan den ljusa sanden också"